Jag har besökt många vackra tempel under dessa snart fyra veckor, men jag har sparat det vackraste templet till sist. I alla fall det med bäst utsikt, bergstemplet Yamadera. Då utflykten gick snabbare än väntat hann jag även böka runt mycket i Sendai samma dag.

Det tog en del tid att välja toppbild för denna reseblogg då alternativen var så många. Skulle bilden visa de massiva sanddynerna i Tottori, en av de långa broarna längs med Shimanami Kaido, den stämningsfulla gravgården i Koyasan eller någon av de många coola gator i Osaka upplysta med neonskyltar om nätterna?

Valet föll på templet Yamadera i prefekturen Yamagata tack vare dess typiska arkitekturen och den episka utsikten över den dalen bakom tempelts två mest kända byggander.

Tåg till bergen i Yamagata

Det är enkelt att ta sig till Yamadera. Efter ännu en brakfrukost på East Metropolitan Sendai följt av en hissfärd ner till tågstationen behöver jag bara hoppa på ett lokalt tåg som tar mig till Yamadera Station på precis över en timme.

Denna tågstation ligger i dalen nedanför templet i den lilla by som dagligen välkomnar besökare. Om man tittar upp när man kliver ut på tågperrongen kan man direkt så delar av templet omgivet av buskar och träd uppe på berget.

Jag låter den svala bergsluften svalka mig efter den varma tågturen och tar i lugn och ro några bilder från perrongen innan jag beger mig in i byn över floden Tachiya River.

Tågperrong under blå himmel. Gröna kullar till höger bakom ett sorts turkost tåglok.
På perrongen på Yamadera Station kände man direkt den friska och svala bergsluften.
Högt lummigt berg. Man kan se några små hus bland träden och buskarna.
Alla tågresenärer tog gott om tid på sig att titta på denna utsikt från perrongen.
Igenväxt bred flod under en bro. Man ser bara lite vatten. I fjärran höga lummiga berg och några hus.
Tachiya River flödar minst sagt försiktigt genom byn

Flera tempelbyggnader på vägen upp

På vägen upp för de över 1 000 trappstegen till toppen av templet finns flera byggnader på vägen. Den första är huvudhallen Konponchudo Hall som är den äldsta byggnaden i hela Yamadera.

Konponchudo Hall innehåller en brinnande eld som sägs ha brunnit ända sedan Yamadera grundades år 860.

Stort tempel med trappa omgivet av några besökare. Bakom växer höga träd.
Utanför Konponchudo Hall i början av vägen upp till templets topp.
Människor står runt en stor kittel där rökelse bränns.
Besökare som eldar rökelse utanför buddhistiska tempel är en vanlig syn i Japan.
Brant stentrappa omgiven av buskar, berg och träd.
På väg upp längs några av de hundra första trappstegen.
Stentrappa mellan två stora stenar. Ett mörkt metallräcke till vänster.
Trots den svala bergsluften så blev jag fort svettig under den branta promenaden.

Svindlande utsikt från Godaido Hall

Efter en brant promenad på en halvtimme lackar svetten från pannan när jag når toppen efter 1 000 trappsteg. Jag får återigen användning från en av de bästa investeringarna under hela resan, en mjuk liten bomullshandduk från Snoopy Chocolat i Kyoto.

Jag ställer mig i skuggan, torkar svetten, tar några klunkar vatten och kollar in de olika byggnaderna i detta område av Yamadera. Höjdpunkten blir bokstavligen talat utkiksplatsen Godaido Hall där jag stannar en lång stund innan jag tar de 1 000 trappstegen ner, givetvis med en ny kylskåpsmagnet i väskan!

Litet tempel med ännu mindre sidohus till höger. Till vänster en massiv dal med några hus och gröna kullar i fjärran.
Den mest kända bilden från Yamadera, byggnaderna Nokyodo och Kaisando Hall framför den massiva dalen nedanför berget.
En böjd stengata till vänster omsluten av lummiga berg och tempelbyggnader. Till höger syn en till stengata en bit ner.
Området sett från Nokyodo och Kaisando Hall.
Stort utkikstorn av trä fullt med folk som tittar ut. Innertaket är fullt med visitkort och japansk skrift.
Via en trappa till höger om Kaisando Hall nådde man utkiksplatsen Godaido Hall vars väggar och taklister från 1700-talet var fyllda med med visitkort som besökare lämnat.
Vid och bred utsikt över en by i en dal omgiven av gröna kullar. I förgrunden en stolpe och ett räcke i ett utkikstorn.
Från Godaido Hall såg tågen som kom och lämnade stationen ut som leksaker.

Bisarr staty i nordvästra Sendai

Väl tillbaka i centrala Sendai kliver jag av flera stationer innan Sendai Station där min resa till Yamadera började. Jag ska nämligen utforska några platser och kolla in området nordväst om stadens centrum. Först ut är en enorm och bisarr staty som ständigt finns inom ens synfält, Sendai Daikannon.

Sendai Dakannon föreställer bodhisattvan Byakue Kannon och byggdes år 1991 då den också blev världens högsta staty (idag är den på plats åtta) med sina 100 meter inklusive dess platå.

Inuti statyn kan man på väg upp till dess tolfte våning titta på på totalt 108 buddhastatyer. Efter Yamadera känner jag dock att det räcker med trappsteg idag så jag hoppar på bussen för dagens sena lunch eller tidiga middag beroende på hur man ser det.

Liten fotbollsplan framför en baseballplan med rött nät. I fjärran en massiv vit staty.
Sendai Daikannon är svår att missa om man promenerar runt i nordvästra Sendai.
Enorm vit staty under klarblå himmel. Framför den finns en väg in till den omgiven av lite träd och buskar.
På väg in till parkeringsplatsen vid statyn.
Enorm vit staty under klarblå himmel. Till vänster sitter en målare fastspänd med en klätterlina.
Notera målaren som hänger till vänster på statyn.

Unagi på autentiska いわま亭

Det är svårt att rangordna de restaurangupplevelser jag haft på resan hittills, men om jag ser på de faktiska maträtterna har unagi (grillad sötvattensål med ris) kanske varit favoriten hittills. Nu ska jag äta det igen!

Efter ännu en bussfärd och en kort promenad kliver jag in i farstun på Iwamatei. Jag inser snart att detta kommer bli en total fullträff eftersom alla följande saker stämmer in på stället:

  • Det ligger utanför turistområdet
  • Fokus ligger på en rätt
  • Golvet består av tatamimattor
  • Ingen meny på engelska finns
  • Ingen av personalen pratar någon engelska
  • Menyn har inga bilder på maten

Återigen toklevererar min ”Osusume to biru, kudasai” som betyder ”Vad du rekommenderar och en öl, tack”. Ålen ser och smakar helt fantastiskt!

Vit och svart fasad till innergård för en restaurang. Stor skylt i trä med japansk skrift hänger utanför.
Utanför ingången till Iwamatei.
Nästan tom skohylla långs med vägg. Till vänster en gammaldags klocka. Två färggranna trämasker hänger på väggen ovanför hyllan.
Tiden hade stått still på Iwamatei. Utöver att klockan gick fel kändes inredningen mysigt gammaldags.
Svart bord med fyra stolar i ett hörn. Golvet består av tatamimattor. Fönster till vänster.
Utan skor på restaurangens tatamimattor kan jag lufta fötterna efter dagens många steg.
Ljus bordsduk med ett glas öl, en liten skål soppa och en fyrkantig låda med mörk grillad ål på en bädd av ris.
Frasen ”Osusume to biru, kudasai” betyder ”Vad du rekommenderar och en öl, tack” är ett säkert kort att dra för att komma förbi språkbarriärer när man ska beställa mat i Japan.

Restaurangtips från lokal Youtuber

Hur hittade jag då en sådan här pass autentisk restaurang som uppenbarligen inte är riktad åt turister, även om man är hjärtligt välkommen? Det gjorde jag tack vare entreprenören och Youtubern Ryotaro som bor och verkar i Sendai.

Under flera år har jag sett denne excentriske japanske man medverka i videos i den brittiske filmskaparen Chris Broads kanal Abroad in Japan. Men Ryotaro driver även sin egen kanal Ryotaro’s Japan och därifrån fick jag detta tips.

Iwamatei besöks 04:50 i denna video.

Utsikt från stadens slottsruiner

Efter middagen tar jag en lång promenad till ruinerna av stadens slott Aoba Castle ovan på Mount Aoba för en fin utsikt över centrala Sendai innan solen lägger sig. Här tycker jag utsikten faktiskt är bättre än den jag såg från Yamadera i förmiddags.

Slottet Aoba Castle finns det verkligen ingen utsikt av dock. Efter att ha byggts av feodalherren Date Masamune på 1600-talet är det nu jämnat med marken efter en stor brand år 1882 och bombningar under andra världskriget år 1945.

Bred och stillsam flod omgiven av stora buskar och ett träd. Solen håller på att gå ner.
Tidig kvällspromenad efter middagen på Iwamatei.
Asfalterad väg böjer sig omgiven av höga tråd. Några promenerar en bit bort.
Inga bilar var tillåtna på denna asfalterade väg upp till Aoba Castle.
Utsikt centrala Sendai. I fjärran kan man ana vattnet. I förgrunden står ett högt men avhugget träd.
En del av den stora utkiksplatsen vid Aoba Castle som man kan se i princip hela Sendai ifrån.
Utsikt över staden Sendai. Områden med hus varvas med områden av träd och buskage. Solen håller på att gå ner.
Från slottsruinerna ser man givetvis Sendai Daikannon i fjärran.
Selfie på mig. Jag ler lite och ger fredstecknet. I bakgrunden ser man centrala Sendai med alla sina höga och låga hus.
Nöjd men något tärd efter vad som skulle visa sig bli resans mest promenadrika dag.

Scarfshopping i Ichibancho

Väl tillbaka i centrum efter ännu mer promenerade väntar ytterligare mer promenerande när jag för andra gången besöker shoppingarkaden Ichibancho. Här knyts flera gator ihop och bildar regionen Tohokus största shoppingområde mitt i centrala Sendai.

Här finns lågprisbutiker, cykelaffärer, fik, restauranger, kända modehus och second hand-butiker, vilka lockar mig mest. Jag är ute efter en cool tröja och några vintage/hipster/rock-scarfs och hittar precis det i butiken Big Time. Flyt!

Upplyst lång gågata inomhus med många butiker. I förgrunden ett övergångsställe.
På väg in i shoppingarkaden Ichibancho.
Upplyst gågata inomhus med butiker på varje sida. Inte så mycket folk på plats.
En del av en av gågatorna med butiker, affärer och matställen på varje sida.
Fasad och ingång till butiken Big Time. Inuti butiken ser man många hyllar fulla med jackor, skjortor, smycken med mera.
Coola second hand-butiken Big Time.
Flera hyllor på flera plan fyllda med jackor, tröjor, skjortor och t-shirts samt trästolar. I taket hänger flera lampor.
En av de två välfyllda våningarna inne på Big Time.
Gul vintage-tröja med texten "Brooklyn Chineese-American Association Summer Day Camp" och en illustration på många barn, en väl, ett dinosaurieskelett med mera.
Denna fantastiska tröja fanns tyvärr inte i rätt storlek för mig.
Slipsar och scarfs hänger tätt på en vägg i en butik.
Två scarfs blev det härifrån. En slips köpte jag också, dock från Snoopy Town Shop.
Leende ung japansk man med långt hår och hatt håller upp en träkasse med texten "Big Time".
Välinslaget och glatt levererat på Big Time i Ichibancho.
Klädesplagg hänger vid en butiksingång. Till vänster finns en stor bild på Snobben och Woodstock med texten "Snoopy Town Shop Sendai".
Givetvis fanns denna butikskedja även i Sendai, dock på Sendai Station.

Varmt bad efter 26 000 steg

Efter att ha promenerat vidare till Sendai Station, sugit i mig en Zunda Shake (milkshake med söta sojabönor) och bokat morgoneftermiddagens tågplats till Tokyo staplar jag in på rummet, sparkar av mig skorna och tappar upp ett varmt bad efter dagens 26 000 steg.

Stor brun fasad med en en lång glassektion nära toppen. Skylt ovanpå lyder "Sendai Station". Nedanför går människor på en passage.
På vg in till Sendai Station där mitt hotell East Metropolitan Sendai ligger.
Plastmugg fylld med vit och väldigt ljusgrön dryck.
Min härligt nötiga Zunda Shake i biljettkön på kontoret för Japan Railways.

Resten av kvällen spenderar jag i hotellsängen iförd den ljusa morgonrock som följer med rummet. Jag funderar över hur jag ska lösa den logistiska utmaningen i att packa min allt mer fulla väska.

/Alexander