Till inläggen

Rund vit och röd logotyp med texten Skogcoast 4

Skogcoast

1000 trappsteg till Yamadera och blandad kompott från Sendai

Litet tempel med ännu mindre sidohus till höger. Till vänster en massiv dal med några hus och gröna kullar i fjärran.

Jag har besökt många vackra tempel under dessa snart fyra veckor, men jag har sparat det vackraste templet till sist. I alla fall det med bäst utsikt, bergstemplet Yamadera. Då utflykten gick snabbare än väntat hann jag även böka runt mycket i Sendai samma dag.

Det tog en del tid att välja toppbild för denna reseblogg då alternativen var så många. Skulle bilden visa de massiva sanddynerna i Tottori, en av de långa broarna längs med Shimanami Kaido, den stämningsfulla gravgården i Koyasan eller någon av de många coola gator i Osaka upplysta med neonskyltar om nätterna?

Valet föll på templet Yamadera i prefekturen Yamagata tack vare dess typiska arkitekturen och den episka utsikten över den dalen bakom tempelts två mest kända byggander.

Tåg till bergen i Yamagata

Det är enkelt att ta sig till Yamadera. Efter ännu en brakfrukost på East Metropolitan Sendai följt av en hissfärd ner till tågstationen behöver jag bara hoppa på ett lokalt tåg som tar mig till Yamadera Station på precis över en timme.

Denna tågstation ligger i dalen nedanför templet i den lilla by som dagligen välkomnar besökare. Om man tittar upp när man kliver ut på tågperrongen kan man direkt så delar av templet omgivet av buskar och träd uppe på berget.

Jag låter den svala bergsluften svalka mig efter den varma tågturen och tar i lugn och ro några bilder från perrongen innan jag beger mig in i byn över floden Tachiya River.

Tågperrong under blå himmel. Gröna kullar till höger bakom ett sorts turkost tåglok.
På perrongen på Yamadera Station kände man direkt den friska och svala bergsluften.
Högt lummigt berg. Man kan se några små hus bland träden och buskarna.
Alla tågresenärer tog gott om tid på sig att titta på denna utsikt från perrongen.
Igenväxt bred flod under en bro. Man ser bara lite vatten. I fjärran höga lummiga berg och några hus.
Tachiya River flödar minst sagt försiktigt genom byn

Flera tempelbyggnader på vägen upp

På vägen upp för de över 1 000 trappstegen till toppen av templet finns flera byggnader på vägen. Den första är huvudhallen Konponchudo Hall som är den äldsta byggnaden i hela Yamadera.

Konponchudo Hall innehåller en brinnande eld som sägs ha brunnit ända sedan Yamadera grundades år 860.

Stort tempel med trappa omgivet av några besökare. Bakom växer höga träd.
Utanför Konponchudo Hall i början av vägen upp till templets topp.
Människor står runt en stor kittel där rökelse bränns.
Besökare som eldar rökelse utanför buddhistiska tempel är en vanlig syn i Japan.
Brant stentrappa omgiven av buskar, berg och träd.
På väg upp längs några av de hundra första trappstegen.
Stentrappa mellan två stora stenar. Ett mörkt metallräcke till vänster.
Trots den svala bergsluften så blev jag fort svettig under den branta promenaden.

Svindlande utsikt från Godaido Hall

Efter en brant promenad på en halvtimme lackar svetten från pannan när jag når toppen efter 1 000 trappsteg. Jag får återigen användning från en av de bästa investeringarna under hela resan, en mjuk liten bomullshandduk från Snoopy Chocolat i Kyoto.

Jag ställer mig i skuggan, torkar svetten, tar några klunkar vatten och kollar in de olika byggnaderna i detta område av Yamadera. Höjdpunkten blir bokstavligen talat utkiksplatsen Godaido Hall där jag stannar en lång stund innan jag tar de 1 000 trappstegen ner, givetvis med en ny kylskåpsmagnet i väskan!

Litet tempel med ännu mindre sidohus till höger. Till vänster en massiv dal med några hus och gröna kullar i fjärran.
Den mest kända bilden från Yamadera, byggnaderna Nokyodo och Kaisando Hall framför den massiva dalen nedanför berget.
Läs hela inlägget

Genom Japan i 320 kilometer i timmen med snabbtåget Shinkansen

I förgrunden håller en hand i en pappersbiljett. I bakgrunden ser man en glest befolkad tågperrong och ett tåg som står stilla.

Likt sina historiska tempel, goda maträtter, vackra natur och speciella kultur är Japan också känt för sitt snabbtåg Shinkansen som kan ta en genom landet i 320 kilometer i timmen. Efter att ha gjort över tio resor med detta tåg under de senaste tre veckorna kommer här en sammanfattning.

Onsdag 25 oktober var en bitterljuv dag på denna resa. Även om det var gött att komma tillbaka till ett varmt Tokyo för semesterns sista intensiva dagar var det också den sista dagen mitt Japan Rail Pass var aktivt efter att ha använts flitigt under de senaste 21 dagarna.

Täcker typ hela landet

I Japan finns totalt nio Shinkansen-linjer som kan ta dig från Hakodate på den norra halvön Hokkaido till landets sista stora stad Kagoshima i södra Kyushu. Det du inte når med Shinkansen finns det vanliga tåg, bussar, tunnelbanelinjer och färjor för.

Nya Shinkansen-linjer är under planering och konstruktion. Exempelvis ska en sträcka från Hakodate till Sapporo i Hokkaido bli klar under våren 2031.

Det första snabbtåget i Japan togs i bruk 1 oktober 1964 inför OS i Tokyo samma sommar.

Karta över alla tåglinjer i Japan där man kan åka snabbtåget Shinkansen.
Shinkansen går från Hakodate i Hokkaido i norr till Kagoshima i Kyushu i söder.
Långt snabbtåg på en glest befolkad tågperrong. Loket på tåget ser nästan ut som en orms huvud.
Tåget Kodoma (japanska för eko) är det mest långsamma med en toppfart på 285 km/h. Här på stationen Shin-Osaka på väg till Hakata Station i Fukuoka.

Res smidigt med tågpass

Även om du kan köpa enskilda tågbiljetter är det både smidigare och billigare att införskaffa ett eller kanske flera av de olika tågpass som Japan Railways (JR) erbjuder. Ett har du säkert hört talas om förut, nämligen Japan Rail Pass.

I Sverige köpes ett Japan Rail Pass enkelt och smidigt via resebyrån Flygi

Ett Japan Rail Pass ger dig tillgång till snabbtågen på samtliga Shinkansen-linjer i landet under 7, 14 eller 21 dagar beroende på vilken variant du köper. I passet ingår även alla vanliga tåg, tunnelbanelinjer och bussar som trafikeras av JR runtom i landet.

Japan Guide har sammanställt alla tågpass JR erbjuder på sin webbplats.

Ett Japan Rail Pass har länge varit det givna köpet för utländska turister (det är inte tillgängligt för boende i Japan) som ska resa runt, men med tanke på den rejäla prishöjningen på upp till 70 procent i oktober i år kan det finnas bättre alternativ beroende på hur din resa ser ut.

I förgrunden håller en hand i en pappersbiljett. I bakgrunden ser man en glest befolkad tågperrong och ett tåg som står stilla.
Se verkligen till att inte tappa bort denna pappersbit efter att du hämtat ut den.
Läs hela inlägget

Tokyos bästa utsikt, shopping, ramen och kaninkafé

Takbar med en skylt som lyder "The Roof Shibuya Sky" på en öppen utkiksplats. I fjärran ser man en bred utsikt över Tokyo nattetid.

Återkomsten till Tokyo efter tre veckor på resande fot genom mellersta och södra Japan blev som förväntat lika intensiv som rolig.

Men vad gör man egentligen på tre dygn i världens största stad? Oavsett vad så behöver man i alla fall se vart man ska, ha mat i magen och kläder på kroppen. Så jag lade direkt till en utkiksplats, en Michelinrestaurang och en shoppingrunda på att göra-listan.

Bästa utsikten från Shibuya Sky

Efter en lugn halvdag i Sendai som främst spenderades på hotellet följt av en sista tur med Shinkansen till Tokyo blev det full fart igen då jag kom till Dans lägenhet i Kita Senju.

Denna kväll drog vi nämligen till utkiksplatsen Shibuya Sky för att under öppen himmel få uppleva Tokyos bästa utsikt. Ursprungligen hade min plan varit att bjuda med Dan hit under mina första dagar i landet, men regn och starka vindar tvingade mig att boka om besöket tills nu.

Tusentals människor går över en stor korsning framför flera höga hus med många elektroniska reklamskyltar.
På väg genom den kända korsningen i Shibuya på väg till Shibuya Sky. Varje gång trafikljusen slår om till grönt går upp till 2 500 personer över gatan här.
Upplyst sektion på öppen utkiksplats över Tokyo på kvällstid. Personer står i kö för att ta bild på sektionen.
På denna upplysta del av takterassen fick man köa ett tag för att ta en bild.
Jag står framför en glasskiva iförd mörk skjorta. Bakom glasskivan ser man en stor del av Tokyo. Det är mörkt ute.
Med lätt vind i håret uppe vid ett av takterassens många glasräcken.
Utsikt över Tokyo på kvällstid. I mitten av bilden ser man en mörk och stor trädgård.
Den mörka ytan i mitten är parken och trädgården Shinjuku Gyoen.
Takbar med en skylt som lyder "The Roof Shibuya Sky" på en öppen utkiksplats. I fjärran ser man en bred utsikt över Tokyo nattetid.
Efter att ha tagit en hel del bilder tog jag och Dan sedan en ölpaus på takterassens bar.

Michelinramen med hungriga amerikaner

Att äta på Michelinrestaurang är oftast synonymt med en dyr nota och bokning flera månader i förväg. Så var dock inte fallet när jag dagen efter Shibuya Sky begav mig till Konjiki Hototogisu, en av Tokyos tre ramenrestauranger med en stjärna i Michelinguiden.

Läs hela inlägget

Så lärde jag mig turistjapanska

Hand håller i en liten bok med bild på en japansk gata med många lyktor och skyltar. Titeln lyder "Japanese Phrasebook & Dictionary".

Under min första resa till Japan märkte jag hur rikare utbytet blev med lokalbefolkningen när jag försökte prata lite japanska. Därför beslöt jag mig för att förbättra mina språkkunskaper inför denna resa, vilket gick oväntat bra. Så här gjorde jag!

Att kunna göra sig förstådd på det nationella språket när man besöker ett land är ju en stor fördel oavsett vart man åker. I Japan är det dock lite viktigare då nivån på engelskan varierar mycket beroende på om man befinner sig på ett varuhus i centrala Tokyo eller vid en busshållplats ute på vischan i Tottori.

När jag besökte Japan första gången hade jag lärt mig vissa ord och fraser själv, men jag fick också hjälp av min vän och tidigare kollega Dan Westin som redan då pratade rätt bra japanska efter flera år i Tokyo.

Västerländsk man i mörk tröja står bedvid japansk kvinna i röd och vit tröja. Båda ler glatt.
Min tidigare kollega Dan Westin och min nuvarande kollega Keiko Ichimura Holmberg som båda har lärt mig lite japanska.

Att prata lite japanska bryter isen med invånare som är för blyga eller osäkra på sin engelska för att våga prata med dig först

Den gången klarade jag mig rätt bra, men samtidigt spenderade jag bara sex nätter på egen hand utanför Tokyo och då i turisttäta städer som Hiroshima och Kyoto. Denna gång visste jag att jag skulle spendera hela tjugo nätter utan Dan som personlig tolk och dessutom besöka orter dit färre västerlänningar beger sig.

Med andra ord behövde jag lära mig bättre turistjapanska, vilket jag nu i efterhand känner att jag lyckades med. Här är mina bästa råd och tips på allt från böcker och Youtube-kanaler till mobilappar och ord och fraser som kom mest till nytta.

Frasbok från Lonely Planet

En bra resurs att ha med sig i axelväskan är en nätt bok med fraser och ord för situationer man lär stöta på som turist. Jag köpte boken Japanese Phrasebook & Dictionary av Lonely Planet som förutom detta också innehöll grammatik och historia om det japanska språket.

Boken var perfekt att bläddra i om kvällarna innan resan samt för att fördriva tiden under de många tågresorna väl i landet

Hand håller i en liten bok. Två sidor syns. Innehållet handlar om grammatik som adjektiv och adverb.
Utöver fraser och ord för troliga situationer för en turist innehåller boken också ett avsnitt om grammatik.
Hand håller i en liten bok. Två sidor syns. Innehållet handlar om enkla fraser för att förklara om man förstår något eller inte.
I det grundläggande kapitlet i boken finns fraser för att fråga om någon pratar engelska och om man själv förstår vad någon annan försöker säga.

Skippade alla tecken utom fyra

Japansk skrift består av en kombination av tre set av tecken: Kanji, Hiragana och Katakana. Om du planerar att flytta till Japan och leva där måste du givetvis lära dig alla dessa, men som turist tycker jag att du bara behöver lära dig fyra tecken totalt.

Innan jag tar upp dessa kommer här lite information om de tre olika seten.

Kanji

Det finns över 2 000 kanji-tecken i modern japanska varav 1945 anses vara nödvändiga för vardagen. I landets grundskola lär man ut 1 006 tecken som kan bestå av ett upp till tjugo streck skrivna i en viss ordning.

Kanji är ideogram vilket betyder att varje tecken representerar ett koncept, idé eller sak samt dess uttal. Alltså inte bara ett eller flera ord. Vissa tecken uttalas annorlunda beroende på hur de används i förhållande till andra tecken.

Hiragana

Dessa tecken används för att representera så kallade partiklar och grammatiska ändelser. De används i anslutning till ovan nämnda kanji-tecken. Det finns 46 grundläggande hiragana-tecken som alla representerar en viss stavelse. De kan kombineras till att representera över 100 olika stavelser.

Katakana

Varje hiragana-tecken har ett motsvarande katakana-tecken. Detta set med tecken används för att representera sentida låneord från andra språk, främst engelska. Dessa tecken används också för att skriva utländska namn.

Engelska låneord kallas för gairaigo på japanska. Exempelvis betyder ”hotto koohii” varmt kaffe.

De fyra tecknen

Spänningen måste ha varit olidlig, så här är de fyra tecknen jag lärde mig.

Läs hela inlägget

Vid vägs ände med #Skogcoast4

Lätt sluttande väg omgiven av stora gröna buskar. Till vänster en gul vägskylt med japansk skrift.

Dessa fyra veckor i Japan är den bästa resa jag gjort i mitt liv. När jag planerade den hade jag på känn att så kunde bli fallet, men med tanke på den besvärliga uppladdningen var det långt ifrån givet.

Om det hade gått som planerat hade denna andra resa till Japan ägt rum i april 2020, mindre än två år efter min första. Pandemin satte givetvis stopp för mina och resten av världens resplaner och i kombination med Japans extremt segdragna (och främlingsfientliga) inreseförbud för turister blev det en väntan på över tre år.

Men detta var inte allt som ställde till det…

Ombokning igen då pappa blev sjuk

I våras hade min pappa den otroliga oturen att bli sjuk i ischias, bältros, covid-19 och urinvägsinfektion inom loppet av en månad. Hans långvariga sjukhusvistelse, sängliggande och efterföljande fysioterapi ledde till en ombokning från april till oktober. Han behövde mig och jag behövde honom.

Lyckligtvis var pappa i så pass bra skick i slutet av sommaren att det kändes tryggt att göra resan i oktober kändes tryggt. Två gånger om dagen pratade vi över Facetime och det värsta som hände han var att han blev avundsjuk på det fina vädret jag hade.

Min pappa sture sitter på en vit stol på en terass under tak. Han har blåa kläder på sig och tittar in i kameran.
Pappa och jag på sommarstugan i Saltvik två veckor innan jag reste iväg.

Även om den långa förseningen var frustrerande kan jag nu i efterhand se den som tur i oturen. Det fick mig att förlänga resan från tre till fyra veckor och gav mig ordentligt med tid att begrunda hur jag skulle få ut mest av mitt Japan Rail Pass under mina tre veckor utanför Tokyo.

Kort sagt tror jag att alla förseningar gjorde resan ännu bättre

Med det sagt är här mina avslutande tankar och reflektioner, vad jag är mest nöjd med, bilder jag inte postat och några saker jag nog hade gjort annorlunda.

Vad jag hade gjort annorlunda

Även om jag känner att jag gjorde nio av tio saker ”rätt” har jag samlat på mig andra som jag kanske inte helt och hållet ångrar, men som jag nog hade gjort annorlunda idag.

Besökt Himeji Castle

Drygt en timme från Kyoto och Osaka ligger Himeji, prefekturen Hyogos näst största stad där man hittar Himeji Castle som anses vara det finaste slottet av sitt slag i hela Japan.

Himeji Castle började byggas på 1400-talet och stod klart år 1609. Det har till skillnad från de flesta av landets övriga slott och tempel aldrig skadats av jordbävningar, bränder eller krig.

Inför resan visste jag att slottet var spektakulärt, men inte att det var i sitt ursprungliga skick. Nu i efterhand grämer jag mig över att jag inte tog mig tid att besöka det då jag trots allt stod och tittade på det vid inte ett, utan två tillfällen från stadens centralstation när jag bytte tåg.

Personer som går in och ut ur dörrar på en tågstation. Långt bort i fjärran ser man ett stort vitt slott.
Innan man ens klivut ut från Himeji Station kan man se Himeji Castle i fjärran.

Gett Jake Adelstein min penna

Att träffa journalisten och författaren Jake Adelstein och få min kopia av hans bok Tokyo Vice signerad var oerhört häftigt. Dock undrar jag varför jag inte gav honom min bläckpenna som han berömde efter att ha signerat min bok.

Denna miss kommer plåga mig under varje minut av säsong två av Tokyo Vice på HBO Max nästa år

Jake sitter på en pall och signerar min bok
Jake borde ha fått behålla den där bläckpennan (Pilot 0,7 mm).

Lagt en heldag i Fukuoka

Trots att jag tillbringade hela fyra nätter i Fukuoka och hann upptäcka en del av staden såg jag ändå för lite av den på grund av mina dagsutflykter till Yufuin Onsen, Nagasaki och Kagoshima. Detta var lite slött då jag tyckte staden var så himla cool.

Med en heldag till hade jag haft tid att shoppa på Canal City Hakata, tagit en båttur till ön Nokonoshima, cyklat runt i Uminonakamichi Seaside Park och ätit mer ramen.

Utkikstornet Fukuoka Tower sett från marken. I bakgrunden kan man ana solnedgången.
Första kvällen tog jag bussen till Fukuoka Tower för att få en överblick av staden.
Utsikt över Fukuokas hamnområde från ovan. Det är mörkt ute och alla hus lyser upp natten.
En liten del av Fukuoka sett från 234 meter höga Fukuoka Tower.
En leende maskot designad som ett utkikstorn. I bakgrunden ser man en skylt med glada spöken.
Prefekturer, städer och utkikstorn. Allt har en maskot i Japan. Här är Fukuoka Towers maskot Futa, det levande utkikstornet.
En vit skål med ramen inklusive ett halvt kokt ägg. Till höger ett stop öl.
Det blev endast en måltid ramen i Fukuoka, vilket är fullständigt orimligt med tanke på hur känd staden är för maträtten. Här en sen middag på kedjan Ippudos allra första restaurang.
Gata omgiven av höga hus i Fukuoka. Till vänster ser man ljus reklamskyltar. Till höger palmer och takfläktar på flera våningar. Några personer går längs med gatan.
Att vandra runt i Fukuoka på kvällstid är något jag gärna hade gjort mer av.
Läs hela inlägget